BLOGG / konstpedagogik.se

Med utgångspunkt i Ernst Billgrens bok Vad är konst? Och 100 andra jätteviktiga frågor kommer här en liten stilla reflektion kring myter och deras betydelser för upplevelsen av konsten:

38. Varför är det så mycket snack om konstnärer, som inte har med deras konst att göra?

Kort svar: Allt har med en konstnär att göra.

Långt svar: Myten om någon eller något kallas också varumärket. Är man osäker på sin förmåga att bedöma en varas kvalitet så går man på varumärken. /.../ En del utmärkt konst förblir obemärkt medan en hel del skräp är väldigt synligt. Upplevelsen av verken är styrd av föreställningen om dem. Ibland kan det löna sig att arbeta på myten om sina målningar istället för att ödsla energi på att måla dem.

(Min kursivering.)

Upplevelsen av verken är styrd av föreställningen om dem. Sant! Jag tänker lite på när Ingmar Bergmans bohag auktionerades ut här om dagen. En papperskorg i rotting gick för 11000 kr. Ett par högst alldagliga sängbord kan med hjälp av Bergmans halvt neurotiska anteckningar rida på myten om det skapande, smått vansinniga konstnärsgeniet och därigenom klubbas för 340000. Totalt 18 miljoner.

I en konstvisningssituation kan jag ofta känna mig kluven till frågan om mytbildningen. Å ena sidan tycker jag att en visning är ett bra tillfälle att skapa ett sammanhang och ett intresse, som i bästa fall leder till besökarens egna, självständiga reflektinon. Å andra sidan tycker jag att konsthistorien uppvisar lite för många exempel på mytskapandet av (den oftast manlige, vite) konstnären för att jag ska känna mig tillfreds med att stämma in i samma visa.

Är jag för rädd för att det är vad som ska hända, om jag pratar om konstnärens liv, tankar, eventuella sjukdomar eller känslokriser? Kan man komma undan det på ett snyggt sätt? Varför känns det så väldigt enkelt, men ändå jobbigt att berätta om Carl Fredrik Hills sinnessjukdom när man står bredvid en av hans mer "vansinniga" målningar? Å ena sidan hör Hills liv till bilden, å andra sidan vill jag bara bortse från det för att slippa göda myten.

Vad är jag rädd för i en sådan situation? Jo, jag vill inte riskera att betraktaren bekräftar bilden av "konstnären", tänker "Ja, han var smått vansinnig, helt fantastisk målare, så mycket känslor!". Är detta oundvikligt?

Inte vet jag, men mytbildningen verkar svår att komma ifrån. Modernism, postmodernism eller altermodernism. Och som konstpedagoger bidrar vi till den, oavsett vi vill det eller inte. Kanske oavsett om vi kommer undan den mest uppenbara myten eller skapar nya, egna myter.

Kanske är den bästa medicinen medvetenheten om att vi gör det vi gör. Kanske kan man först då använda vetskapen till sin fördel, och jobba aktivt med att ifrågasätta myterna. Jag skrev en text för ett tag sedan om vikten av att vara självmedveten som konstpedagog. Läs den här.

Jag hann med 2 timmars jobb och totalt 8 gallerier/konsthallar under nattens Gallerinatt i Malmö. För det första - så mycket folk som kom till Moderna Museet Malmös bubbla! Tre minuter efter öppning hade jag sålt ett parmedlemskap i Moderna Museets Vänner till två glada pensionärer. Resten av kvällen såldes medlemsskap som vore det öl på Roskildefestivalen.

Bubblan - en skapelse från Plastique Fantastique. Fotograf var jag själv.

Inuti bubblan. Fotograf jag.

Förutom Moderna Museet Malmö besökte jag även Signal, där man firade bokrelease med filmvisningar och bläddermingel. Man har under lång tid arbetat med att kartlägga Malmös konstliv från 1968 och framåt i ett lika ambitiöst som viktigt projekt som nu alltså resulterat i en bok med namnet Parallell historia – Skånes konstarenor 1968–2008. År för år kan man läsa om vilka nya konstinstitutioner och gallerier som startats upp, lagt ner och skapat rubriker. Man får även en kort sammanfattning av årets viktiga kulturpolitikska händelser. En guldgruva och en bit modern kulturhistoria! Men också, som Signals curator Elena Tzotzi påpekade igår, en källa till inspiration med sin överblick av de initiativ som funnits och fortfarande finns i regionens konstliv.

Jag avslutade min gallerinatt med ett besök på Krets, där den smått genialiska Megan Whitmarsh ställer ut textila skulpturer och bilder. Framför allt de broderade snömännen med bling-bling, gympaskor och ghettoblasters var helt fantastiska. Även skulpturerna, föreställande textila versioner av elektronik, skräp och vardagliga ting, tog jag till mig.

Megan Whitmarsh på Galleri Krets. Foto av mig.

Många samtal med kollegor från mina fyra-fem olika arbetsplatser blev det under kvällen, och många nya bekanta. Jättetrevligt. Jag har gott hopp om framtiden.

Sydsvenskan hamnade i bubblan och skrev en pytteartikel, här.

Ikväll är det Gallerinatt i Malmö och jag gör mig redo för att träda in i konstbubblan!

Det känns kul att vara med och jobba på Moderna Museet Malmös första publika händelse någonsin. Kom gärna och hälsa på.

Igår satt jag på en arbetsintervju för ett konstpedagogjobb jag gärna vill ha, och hörde mig själv yttra följande mening (som svar på vad det är som lockar mig med konstpedagogiken):

Mötet mellan bilder och människor, olika bilder och olika människor, skapar ett sammanhang och ett mellanrum som jag tycker om att umgås med.

Jag kunde inte ha sagt det bättre själv! :)

Jag känner att jag måste berätta att jag sade upp mig igår från mitt "försörjningsjobb" som administratör på högskolan!

Det känns jättebra men lite läskigt (läs ovan, "försörjningsjobb"...)!

I oktober ska jag jobba med research inför en videokonstutställning för Malmö konstmuseum och jag hoppas att det, tillsammans med de visningar jag har på konstmuseet och Malmö konsthall, ska få det hela att gå runt. Ett tag.

Men... om någon där ute behöver en konstpedagog, illustratör, hemsidemakare, filmare eller allmänt trevlig  och kreativ prick är det bara att maila gisela@konstpedagogik.se!

Nordiska Akvarellmuseet lanserar nu i dagarna en ny publikation vid namn Konsten som läranderesurs samtidigt som man bjuder in till ett seminarium (5 och 6 oktober) på samma tema. Bakgrund och frågeställningarna är:

Efterfrågan på analys och vetenskaplig forskning inom konstpedagogik vid konstmuseerna är stor hos museiföreträdare såväl som utbildningsansvariga i de nordiska länderna. Vilka pedagogiska strategier kan man avläsa i museernas verksamhet? Hur förhåller sig museernas konstpedagogiska verksamhet till arbetet med social inklusion? Och vilken syn på lärande framträder i museernas konstpedagogiska verksamhet?

	Läs mer!

För kännedom!

9 september i Borås:

För tredje året i rad arrangeras Regionalt Konstpedagogiskt Forum. I år är temat Konstpedagogik och offentlig konst och Borås Konstmuseum är värd. Programmet blandar performance och workshops med olika konstnärer, föreläsningar och diskussioner kring vårt arbete i det offentliga rummet. Till seminariet kommer bland annat Vincent Trutor från Sydafrika för att berätta om det mycket spännande projektet Cascoland. Mer information och anmälan här!

28 september i Göteborg:

I samband med Göteborgs Internationella Konstbiennal 2009 arrangeras en träff på Röda Sten med det informella nätverket Konstpedagoger i Väst. Välkommen till ett möte konstpedagoger emellan. Temat är långsiktiga relationer med besöksgrupper. Mer information och anmälan här!

5-6 oktober i Skärhamn:

De tre nordiska forskarna Venke Aure, Helene lleris och Hans Örtegren har studerat konstpedagogiken vid fem nordiska museer. Nu presenteras forskningsresultatet i publikationen Konsten som läranderesurs - syn på lärande, pedagogiska strategier och social inklusion på nordiska museer och under seminariet med samma namn. För mer information och anmälan se Akvarellmuseets hemsida.

Bror Hjorths Hus

9 november kl 14-17

Bror Hjorthföreningen har i år för första gången delat ut resestipendium till konstpedagoger.

Marika Bogren, intendent och konstpedagog på Nationalmuseum i Stockholm och sa Mårtensson f.d. konstpedagog på Gävle Konstcentrum nu konstpedagog på Haninge konsthall, och redaktör till boken ”Konst och pedagogik” är årets stipendiater.

Vi bjuder nu in alla intresserade att ta del av stipendiaternas erfarenheter och delta i ett givande seminarium.

På seminariet kommer de båda att berätta om erfarenheterna från sina respektive resor. Marika Bogren har besökt Milano för att studera den pedagogik, och de metoder som utvecklats runt konstnären/designern Bruno unari. Åsa Mårtensson har besökt olika museum och konsthallar i England för att vidareutveckla en integrerad och relationell konstpedagogik där konsten kan ses som en resurs i ämnesöverskridande skolarbete.

De båda kommer också att få ge sin syn på konstpedagogik i allmänhet och det kommer att ges utrymme för en allmän diskussion om vad konstpedagogik är eller borde vara.

Föranmälan senast 30 oktober till info@brorhjorthshus.se eller på telefon
018-567030. Varmt välkomna till Uppsala!