Direktlänk till inlägg 9 april 2009
Jag har kollegor som genomför så många visningar av samma utställning att de efter bara ett par veckor tröttnar på utställningen. Jag förstår dem. Det är sannerligen en konst att hålla uppe entusiasmen, både inför sig själv och inför institutionens besökare. Att få varje visning lika intressant varje gång. För besökaren är det ju trots allt första gången även om det kanske är 34:e gången för konstpedagogen.
Då gäller det att variera sig. Alla är vi olika, men här är några tips som fungerar bra på mig:
Visa ett nytt verk
Det blir lätt så att man visning efter visning visar ungefär samma verk. Ibland bestämmer jag mig plötsligt för att ta min publik till ett helt "nytt" verk för att prata om det istället. Vad som händer då är att jag utmanar mig själv att tänka nytt och improvisera från det "manus" som finns inpräntat i huvudet och som jag annars brukar följa. Ofta blir det väldigt kul att göra så här.
Vänd på eller kasta om din runda
Om man har en viss runda man brukar ta kan man vända på den och ta den i omvänd ordning. Första gången jag vände på en runda var jag tvungen att göra det, eftersom det pågick en helt annan visning samtidigt i samma lokal och en krock av de båda grupperna skulle undvikas. Efter detta har jag ibland frivilligt vänt på eller helt kastat om ordningen eftersom jag märkt att det ger mig väldigt mycket som visare.
Jobba med olika typer av grupper
Om du kan, försök jobba med olika typer av publik. En visning för vuxna blir aldrig densamma som en visning för en förskoleklass. Pedagogik behöver utmanas och förändras för att hållas levande!
Bejaka dialog
En visning är inget föredrag. Eller ska i alla fall inte vara det, om man frågar mig. Äldre tiders uppfattning om pedagogen som kunskapsförmedlare, vars uppgift är att lära den åhörande gruppen om vad som är rätt och fel i konsten, hör till historien. Varje persons möte med den konst du som konstpedagog visar och pratar om är unikt. Alla tänker mer eller mindre olika om vad de ser och det betyder att det finns väldigt många potentiella samtal om konst och konstens betydelse under varje visning. Att som konstpedagog bejaka en öppen, välkomnande och kritiskt stimulerande dialog hos besökaren är att främja besökarens kreativitet, men också att stimulera den egna kreativiteten.
Uppdatera ditt "manus"
Efter några visningar - ändra i ditt huvuds "manus". Lägg till nytt, ta bort det som inte känns 100. Använd reflektioner från besökare som du fått ta del av hittills (se föregående punkt). Använd anekdoter om utställningen, konstnären, enskilda verk. Min uppfattning är att anekdoter och annan "kuriosa" roar och engagerar besökarna i hög grad.
Öppna ögonen
Leta ständigt nya detaljer och insikter i de verk du visar och pratar om. Här om dagen var jag själv med om att plötsligt stå och prata om detaljer jag inte lagt märke till förr i en målning jag visat ett tiotal gånger. Den upptäckten var inspirerande.
Hur gör du själv för att entusiasmera dig själv och andra?
Nya numret av Skiascope handlar om konstpedagogik och kan laddas ner från Göteborgs Konstmuseums hemsida - LÄNK. Numret beskrivs så här: Talar inte konsten för sig själv? Nej, är svaret i det fjärde numret av Göteborgs konstmuseums skrift...
Hej! Jag är inte borta, det är bara väldigt mycket nu både med mitt jobb och egna konstprojekt.
Tänkte som hastigast dela med mig av en mindmap från ett seminarium idag om konst för barn och unga.
Vi hörs! ...
Jag har glada nyheter gällande mig själv. Efter år av timanställningar, brödjobb och därpå tjänst som museivärd har nu min tjänst omvandlats. Från och med 1/3 är jag konstpedagog på heltid här på Moderna Museet Malmö. Det känns så klart jättekul. ...
Konsthallen i Varberg söker en konstpedagog. Senaste ansökningsdag är 6/3. Läs annonsen här! ...
En av konstpedagogerna på Växjö Konsthall tipsade mig om deras pedagogiska verksamhet, som fått heta Konstlabb då den är av experimentell karaktär. Läs mer om Konstlabb här! ...
Skaffa en gratis blogg på www.bloggplatsen.se
